Julefrid, eller?

Lugnet sänker sig sakta och julhelgen är förbi. Lugnet från min mobiltelefon sänkte sig också allt mer under december. Telefonsamtalet om DET arbetet infann sig aldrig. Kvar finns jag och jag känner mig som ett litet barn som har blivit snuvad på konfekten - lite lurad och besviken... "Tomtejobbet" gick till någon annan.

I väntans tider

Advent är väntan, barn väntar på tomten, blivande föräldrar väntar på det kommande barnet.

Jag väntar på  ett nytt jobb! Ansökan är skickad, ansökningstiden är slut. Nu blir  jag nästan som ett barn på julafton! Jag väntar och väntar, rastlös och otålig... Tänk om jag blir kallad till intervju, tänk om de vill ha mig, tänk om jag får chans att prova något annat, tänk...................................

Semestern är slut

Nu är semestern slut för denna gången. Vanligtvis brukar arbetslusten infinna sig rätt snabbt, men i år lyser den med sin frånvaro. Varför(?) undrar ni kanske... Jag har haft en riktigt skön semester så jag borde vara tillbaka, full av energi... men ack nej... Dagarna flyter fram i sirapstempo och jag söker efter nytt arbete. Semestern har rensat mitt huvud (och min lilla svarta bok där jag hittade flera inlägg som har publicerats först på senare tid). Jag är absolut säker på att det nu är dags att byta arbetsuppgifter. Jag vet redan att den dagen jag slutar, så kommer jag att sakna mina underbara arbetskamrater. Samtidigt är jag totalt övertygad om att detta är rätt val för mig!

Energitjuvar

Jag kan oftast hantera stora bekymmer och svåra människor i mitt jobb. Det är en del av mitt jobb och det är både utmanande och svårt att möta dessa människor. Utmaningen ger mig energi!

Om jag däremot möter en kollega som uppför sig mer som någon av de svåra människor jag möter än som en kompetent och proffsig kollega, är den kollegan en energitjuv! Någonstans i cyberrymden hittade jag information om begreppet "energitjuv", vilket gör situationen mentalt hanterbar och jag får tillbaka min egen energi! Tack!!

Arbetslust?

Lust att arbeta, har jag det? Just nu känner jag mig som en ballong som någon har blåst upp - vacker, fylld, glänsande... Någon glömde bort att knyta ballongen och släppte taget om den. Nu snurrar jag omkring för att sedan landa, ensam och utmattad i en ledsen hög.

Stora ord

Rutiner? Tråkigt? Nödvändigt? Byråkrat? Myndighet? Makt?

Rutiner - Ja de är nödvändiga i detta jobb. De blir tråkiga när de slentrianmässigt görs på rutin...

Myndighet - Ja vi är en myndighet och vi har makt. Byråkrat är  däremot en definitionsfråga. Jag vill inte se mig som en byråkrat... hellre ser jag  mig som en lyssnande och aktiv socialarbetare!

Tankar och tankar om lycka

Min lilla svarta... Ja det är så jag kallar den! Min lilla svarta anteckningsbok har fyllts på med mer tankar om mig och om mitt jobb. Tyvärr har alla tankarna fastnat i min lilla svarta länge, alldeles för länge.

För ett tag sedan upplevde jag total lycka i jobbet. Det var lycka över att en människa hade tänkt om, vilket för mig var totalt oväntat. Ni kanske undrar hur lycka kan uppfattas utifrån att någon har tänkt om? I detta fall handlar det om att min bedömning av situationen visade sig stämma! Denna människa önskade först ingen kontakt med oss, men valde senare på eget initiativ (och inte p.g.a. press från någon) att ta kontakt med oss. Min uppfattning är att det tydliga och lyhörda bemötande människan fick, var avgörande för en fortsatt kontakt. Nu är min förhoppning att vi tillsammans kan jobba mot samma mål.